om hemmet

Hemmet finns där var hjärtat bor. Och precis så är det. Mitt hjärta bor på Drumsö och mitt hem bor i mitt hjärta.  Hemmet följer alltid troget efter mej anpassandes till min smak, livsituation eller ekonomi.


När jag tar en fundering på inredning, har den ändrat från år till år. I mina ettor, har min säng alltid funnits på paradplatsen mitt i rummet. Den har fungerat som arbetsbord, mathörna, soffa och klädknagg... Men tiderna ändras och hunden har tagit över min halva av sängen.  

Som tur är, är det väldigt okej att trivas i sitt  hem dessa dagar. Då kan jag med gott samvete spatsera omkring och föreviga mina favorithörn med en vanlig hederlig kamera.

Jag börjar med min tambur. Där hittar jag mitt altare som hedrar minnet av zebror (äkta läromedel från 1950- talet) och framför allt min rara fina mormor som numera flyger omkring där uppe som ängel. 

Annat min kamera fastnade för, var mina Marimekko-gardiner som troget hängt med år efter år. Och så det estniska paret förstås. Paret som hälsar både damer och herrar in på ett toabesök. 

Till sist ställer jag mig framför den orginella lampan i vardagsrummet. Skärmen är ett av mina mest speciella syprojekt tillsvidare. Den släpper inte igenom så mycket ljus, men lampan står där glatt ändå och väcker beundran och misstycke hos gäster.